Norm

Man kan dela in personlighetstest i två grupper: tester som använder normgrupper och tester som inte använder normgrupper. En normgrupp är en grupp människor som man jämför testresultat emot.

Tester utan normgrupper (ipsativa test)

De tester som inte använder normgrupper jämför resultaten mot kandidaten själv. En god tanke kan man tycka, men tyvärr är det inte så på riktigt. Jag kan illustrera detta med ett exempel. Tänk en friidrottare som tävlar i tio-kamp. Hon vinner 9 av 10 grenar och kommer 2a i den gren hon inte vann. En toppenkandidat eller hur? Nedan är dennes resultat om man jämför henne mot sina egna värden.

ingen_normgrupp

Som bilden visar så ser det ut som vår tio-kampare är jättedålig på en gren. Så här effekten av att man inte använder en normgrupp. Man kan inte heller jämföra två testresultat mot varandra om man inte använder en normgrupp.

Tester med normgrupper (normativa test)

Vi har konstaterat att man måste använda en normgrupp för att få ett jämförbart resultat. Man skapar en normgrupp genom att ta ett stort antal personer och låta dem göra testet. En studie har visat att man måste ha minst 120 personer för att skapa en normgrupp.

Vilka personer man väljer i sin normgrupp spelar roll. Om man går till KTH och låter alla professorer bilda en normgrupp så kommer alla som gör personlighetstestet att jämföras mot en KTH-professor. Vilket troligtvis kommer ge ett missvisade resultat när man mäter till exempel kreativitet men också emotionell intelligens. I Sverige vill vi använda en grupp normala svenskar. Det vill säga: lika många män som kvinnor, en rimlig fördelning akademiker, en rimlig fördelning dyslektiker, en rimlig fördelning utlandsfödda osv. Ett litet genomsnitt av Sverige helt enkelt.

Det viktigt att poängtera att om du ska testa en svensk kandidat till ett svenskt jobb så är det fel att jämföra den mot en amerikanskt normgrupp.

Om du har läst avsnittet om skönmålning så kan du förstå att det också spelar roll om vår normgrupp har gjort personlighetstestet i skarpt eller oskarpt läge. Oskarpt läge innebär att dem testande får reda på att all testning är anonym och att resultaten inte kommer påverka dem på något vis. Skarpt läge innebär att dem testande tror att testresultatet kommer att användas till rekrytering och direkt kommer påverka deras framtid.

Vid skarpt läge har personer en mycket större tendens att skönmåla sig själva. Man ljuger helt enkelt mer för att verka som en bättre person.

Om ett personlighetstest använder en oskarp normgrupp så kommer kandidaterna som testet senare används på att framstå som riktigt bra människor. Nästan underbarn. Detta beror som sagt på att kandidaten skönmålar sig men det gjorde inte normgruppen.